Barnens Energiland – inte bara för barn

Ett stycke regn och ett stycke Jamtli blev i slutändan en riktigt mysig eftermiddag. Utanför grindarna till Jamtli mötte vi den glade Magnus i sylvesterhatt. Ursprungligen är Magnus lärare men bytte spår när Jamtli för några år sedan sökte någon som kunde bygga leksaker och roliga aktiviteter åt historielandet. Just nu färdigställs Energilandet som ska öppna på Jamtli om några veckor och detta har Magnus med sin kreativitet varit med och utvecklat. Där kan barn (alla får förstås leka, vi fick det) få lära sig mer om el- och energiproduktion. Magnus berättade att tanken bakom denna lilla värld är att barn ska få se sambandet mellan elproduktion och de elektriska ting vi har i våra hem. En del av det hela är att man för att kunna starta spisen, radion eller tvättmaskinen i det lilla huset, måste producera el genom att antingen använda solceller, vindkraft eller vattenkraft. På traditionella lekplatser är det bara att sätta sig i grävskopan och börja gräva – men här måste man först snurra igång vindkraftverket innan maskinen kan starta. Det mesta här följer lär-genom-sammanhangs-principen: nämligen att barnen inte bara ska få se den tekniska biten eller få massa fakta upprabblad – utan även ska få prova på, här i mindre skala men fortfarande i miljö. Vi tror som Magnus, att detta kommer att bli en dunderhitt bland Jamtlis besökare.

Några meter bort hittade vi en ihopplockbar/uppbyggnadsbar timmerstuga. Det var kul, tyckte vissa. Det var myggigt, tyckte andra. Lite längre upp på grusvägen hittade vi en jättejättejättesöt kanin som skuttade omkring i en bur och käkade maskrosblad hejvilt. Sedan fick Chocken och insikten om att fiket stängde om 30 min oss att röra oss i rask takt tillbaka mot Jämtkraft. Man kan ju inte missa finfikat. Nej, ni kommer aldrig få se oss missa fikat.

Mats och Eva har hemliga planer för imorgon. Detta tar kol på oss. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som man brukar säga. Vi får hoppas att det i vårat fall stämmer.

Hare bäst

/Amanda Henriksson

Miljöstaden Östersund

Som ni kanske hört så har Östersunds nyligen blivit utnämnd som bäst på klimatarbete och nu är frågan, vad gör kommunen egentligen för att värna om miljön och få en sådan titel?

Det som hänt i Östersund är då att vi bland annat har minskat deponiavfallen och uppnått ett mål på max 3000 ton deponi per år, alltså sådant som inte återvinns. Enligt en plockanalys så var Östersund år 2009 en av de bästa i Sverige på att källsortera, det vill säga att vi hade minst farligt avfall i de brännbara soporna.

Kommunen har satsat mycket på att minska de fossila koldioxidutsläppen i länet, och planerar att uppnå en minskning på 25 % mellan 1998 och 2010. Tre fjärdedelar av all fossila koldioxidutsläpp kommer från transporter och resten från värme och el. Så för att uppnå dessa mål så har kommunen satsat på bland annat kollektivtrafiken, genom att byta ut de flesta bussar till biogasdrivna bussar. Ett nationellt beslut om att blanda i 5-10% etanol i bensinen kommer säkerligen ge en minskning. Nu bygger man också ut fjärrvärmesystemet till Brunflo, som även kommer innebära en minskning i utsläpp. Antalet registrerade miljöbilar i Jämtland beräknas vara 940 st och fortsätter öka.

Ett annat mål är att minska energianvändningen med 1 % per år. För att nå detta så fortsätter kommunen att minska energianvändningen i skolor och sådant. Man slipper också avgifter för bygglov och andra extra kostnader om man bygger passiv-hus (energismarta hus).

Andra prioriteringar för att uppnå bättre miljö i kommunen är bland annat resursanvändningen vid samhällsbyggande, hantering av slam från reningsverk och avlopp och återvinning av miljöskadande ämnen.

Vindkraft med Uffe

Tidigt imorse, närmare bestämt 08:15, samlades vi sommarbloggare och våra kära handledare Mats och Eva i Lillsnasen för att prata vindkraft med Ulf Larsson som arbetar på avdelningen Ny Elproduktion här på Jämtkraft. Efter några minuters väntan anlände Ulf med ett glatt humör och inledde sin föreläsning med att berätta om de berömda 2020 målen. 2020 målen är tre mål som EU satt upp för att försöka minska koldioxidutsläppen med 20% jämfört med utsläppen 1990, minska energikonsumtionen med 20% samt öka andelen energi från förnyelsebara energikällor med 20%. Detta ska alltså vara avklarat år 2020. Eftersom varje land har sina egna förutsättningar är det självklart att inte alla länder kan uppnå samma mål samtidigt, och därför har Sverige utformat sina egna 2020 mål med EU:s bestämmelser som mall. I Sverige ska utsläppen minska med 17% jämfört med 2005, energin från förnyelsebara källor öka från 39% till 49%  samt ha en minskad primärenergianvändning med 20%.

Precis när Ulf ska till att gå vidare i Powerpoint-presentationen kommer han på sig och ber oss sommarbloggare om en presentationsrunda.  Efter alla presenterat sig med namn och sin dagliga sysselsättning fortsätter Ulf att berätta lite allmänt om vindkraften i Sverige och visar illustrationer och kartor över hur vindkraften är fördelad över landet och var det pågår byggen just nu. Det ser bra ut, tycker vi sommarbloggare, men självklart kan det alltid förbättras och det är just det som företag som Jämtkraft strävar efter.

- Det är en väldigt lång process att bygga vindkraftverk, berättar Ulf. Man måste prata med både markägare och kommuner, mäta vindstyrkan på platsen i minst ett år och såklart söka mängder av tillstånd, fortsätter han.

Det kan alltså ta flera år att få ett klartecken om vindkraftverket får byggas eller ej. Det här är dock något som kommuner i Sverige har uppmärksammat och man försöker nu att konstruera ett effektivare system för att besluta om vindkraftverk får bygglov eller inte. Som många av er säkert redan vet, så finns det många faktorer som spelar in när man ska besluta om vindkraftverk. Dels så anser många att det är fult och förstör utsikten, att det är högljutt och onaturligt. Det här spelar förstås roll, men två av de viktigaste faktorerna är att marken i fråga inte är skyddat område och att rennäring inte förekommer. Såklart så måste den önskvärda platsen också vara beläget där vindstyrkan är stark, annars lönar det sig inte.

Vi tackar Ulf för den intressanta pratstunden, och hoppas att vindkraften kan utvecklas så pass mycket som 2020 målen efterfrågar!

/Emilia

Bilden är lånad av Jämtkraft och föreställer vindkraftverken uppe på Hornberget.

Veckans fråga

Lundstams

Redan år 1949 startade ett företag med två lastbilar, för att samla in vad invånarna i länet kastade. Nu har de kommit längre och kör idag runt med 26 lastbilar och samlar in återvinningsbart material och annat avfall, sorterar det, pressar sedan samman det återvinningsbara och skickar slutligen vidare till någon central som kan ta hand om avfallet eller göra nya produkter av det. Lundstams, med sina 70 anställda, hanterar för det mesta plast och tidningar men också till exempel metall och farligt avfall. Tidningspapper, vanligt papper och plast pressas samman till balar som väger cirka 500 kg styck.

Våra guider Marlene Stjernberg och Jenny Dahlberg berättar för oss att vi som bor i Jämtland gör tillsammans ett jättebra jobb med att källsortera och samla in återvinningsbart material. Cirka 80% av tidningarna återvinns och blir till nya tidningar. Ungefär var tredje ”flingpaket” i affären är av återvunnet material. Vi såg på vår undersökning förra veckan att många av er källsorterar och det är superbra, en eloge till er!  Men trots att vi är så duktiga och ligger långt fram på sorteringsfronten så går det alltid att förbättra. Uppmana gärna den lite slarviga grannen att lägga plast för sig eller hjälp mormor och morfar att skilja på det återvinningsbara mjölkpaketet och de brännbara produkterna. Skulle vi inte återvinna papper så skulle det behövas en miljon träd varje år för att göra nytt, ha det i åtanke.

Sist men inte minst vill jag uppmana er att tänka på var ni lägger vad i länets återvinningsstationer. Många vet kanske inte det men det är faktiskt människor som står och sorterar tidningar med mera och tar bort allt som inte hör dit. Än så länge finns det ingen maskin som sorterar bort felslängt skräp in i detalj. Tänk på detta nästa gång du källsorterar dina sopor.

Karin

Sweco och energismarta hus

Denna morgon var några av oss sommarbloggare till Sweco för att roffa åt oss lite information om miljövänliga och energisparande hus.

Sweco är ett brett företag med många olika avdelningar som håller på med allt från energisystem, vatten och miljö till infrastruktur och arkitektur. Vi tog ett par nyladdade elcyklar och drog till deras arkitekturavdelning.

Väl framme vid Sweco träffade vi Hans och Linda som båda är arkitekter på Sweco. De jobbar med allt inom den komplicerade planeringen innan man ska bygga ett hus. Det innebär att de måste tänka på allt som har med huset att göra och sedan rita upp hur det ska se ut. De berättar också om olika byggen de ritat, bland annat Arctura.

De berättar mycket om hur de håller på med Passiv-hus, som handlar om att bygga huset på ett smart sätt så att energiförlusten blir minimal både under bygget och efter. De tänker också på att istället för att förändra tomten så anpassar dem huset för att göra det bättre. Då när man ritar så gäller det att tänka på allt, så som vindriktning, lutningar och läge. Här börjar man med att anpassa designen så att huset blir så angenämt som möjligt, sedan gå in på den tekniska delen och ta vara på de förutsättningar tomten kan ha.

Priset sägs ha en liten skillnad, mellan 0-15%, det är alltså lite dyrare att bygga ett Passiv-hus. Men för att minimera energiförlusten så anpassas som sagt huset efter tomtens förutsättningar så som sol och vind. Samtidigt så satsas det mycket på isoleringen i huset och fönstren, samt täthet och designen. Ett Passiv-hus ska här i Jämtland ha en energiförbrukning på max 95 kWh/år för varje kvadratmeter. I Tyskland är klimatet varmare och kraven högre, där ska ett passiv-hus ligga på max 55 kWh/år, vilket är en betydlig skillnad som mestadels beror på ett klimat som gör det lättare att energieffektivisera.

Dessa passivhus är mest populära för privatpersoner och inte för t.ex. kommuner. Slutligen berättar Hans och Linda hur det här med energismart arkitektur blir bara mer och mer populärt, bland annat en bit utanför Dubai så byggs en stad som kommer vara världens första CO2 neutrala stad, då elförbrukningen till störts del ska komma från solceller som de byggt upp i stora skalor. Så planerar också Sweco för att bygga ett liknande område vid Storsjö strand en sorts miljöstad med låg energiförbrukning och bra materialval.

Visste du att…

… forskning har visat att CO2-utsläppen har ökat i Sydafrika i samband med fotbolls VM.
2,8 miljoner ton CO2 uppskattas släppts ut av sydafrikanska byggen och renoveringar. Supportrarna orsakar stora utsläpp genom att flyga till VM. Handelns effekt är en ännu viktigare faktor till händelsens stora och tunga konsekvenser. VM kommer till exempel att uppmuntra många att byta TV-skärmar, till skärmar med bland annat 3D funktioner. Över 1, 5 ton CO2 släpps ut för att producera en TV, och nästan sju TV-apparater säljs varje sekund!
Tillverkning, försäljning och drift av miljontals tv-apparater…tillräckligt för att spränga mer kol i världen.

Källa: http://www.maxisciences.com/coupe-du-monde/foot-et-rechauffement-climatique-l-empreinte-carbone-du-mondial_art7977.html

Jämtkrafts kontaktcenter

Damer och herrar, katter och hundar, jämtkraftare och semesternjutare – låt oss presentera Jämtkrafts kontaktcenter:

Under förmiddagen besökte vi Jämtkrafts kontaktcenter där de tar emot kunder med frågor och funderingar. I en stilig soffhörna presenterade AnnaLena Fastesson, som är avdelningschef på kontaktcentret, vad de gör på avdelningen samt de olika målen som de satt upp för att förbättra sitt arbete gentemot kunderna. Här görs i genomsnitt 300 – 350 samtal per dag där bland annat frågor om krångliga fakturor, störningar samt om avtal och priser besvaras. Vill man inte ringa kan man maila och vill man inte maila kan man till och med besöka stället. AnnaLena funderar på om avdelningen i framtiden ska börja använda sig av en chattfunktion. Vi tycker att det vore ett smart drag av kontaktcentret då detta skulle vara både billigare och i flera fall effektivare. Vi gillar effektivt.

På kontaktcentret svarar personalen i telefonen halva dagen och resten av tiden kan de fördjupa sig i olika enskilda och knivigare ärenden som kräver mer tid. Det är bra med flexibilitet och att personalen inte behöver svara i telefon hela dagarna, berättar AnnaLena. Utöver det har den här avdelningen många fler mindre uppgifter som ska göras.

Målen som AnnaLena berättade om var bland annat att de ska besvara 90 % av alla inkommande samtal, alltså att kunden inte ska hinna lägga på innan någon på KC svarat. För att klara detta har de ett till mål: att svara 80 % av alla inkommande samtal inom tre minuter så att kunden ska få vänta så lite som möjligt. Det sistnämnda målet klarar de och detta är de stolta över. När de inkommande samtalen blir för många och belastningen på telefonkön hög (under störningar etc) brukar de spela in informaion om aktuella änmen och spela upp detta i telefonkön, många kunder får då svar på sin fråga redan då, kan lägga på och fortsätta med något annat. En annan smart funktion som de arbetar med är att kunden i telefonkön kan välja att behålla sin plats i kön och bli uppringd när det är dennes tur. Skönt, tänker ni nu, eftersom man inte vill behöva spendera halva sitt liv i en telefonkö. Och vi håller med!

Hare finast önskar Sommarjobbarna

Ekologiskt Jordbruk

Ekologiskt Jordbruk är EU:s märke för ekologiska livsmedel, fröer, foder och planteringsjord. Kemiska bekämpningsmedel, GMO och handelsgödsel är inte tillåtna av Ekologiskt Jordbruk. Minst 95 % av produktens innehåll måste vara ekologiska för att få denna märkning. Det finns även regler för hur djurhållningen ska gå till. Djurens foder ska huvudsakligen produceras på den egna gården och djuren ska få vistas ute och få utlopp för sitt naturliga beteende. Det finns även restriktioner för hur läkemedel och antibiotika får användas.

På vissa punkter har KRAV strängare krav än Ekologiskt Jordbruk. Det är EU som sätter reglerna för Ekologiskt Jordbruk, men i Sverige är det KRAV som kontrollerar att reglerna följs.

Från och med 1 juli 2010 får Ekologiskt Jordbruk en ny logotyp. Den ser ut så här:

Ekologiska kläder

När man har ett jobb där det går ut på att skapa saker gäller det att vara kreativ så vi satte våra hårdiskar i jobb för att komma på något intressant att göra. Kläder är någonting som ligger i de flesta av våra intressen. Men vi kunde inte precis gå runt på all rea som är på affärerna så vi kom på att varför inte göra någonting om ekologiska kläder eftersom det rör alla.

Vi besökte många av Östersunds klädaffärer, både de stora kedjorna och de små butikerna. Efter många frågor och mycket spring fram och tillbaka lyckades vi få ihop något slags resultat. Det var inte allt för glädjande och det är verkligen någonting som kan förbättras. Att ett plagg är ekologiskt innebär i de flesta fallen att bomullen är ekologiskt odlad eller att det är gjort på något annat mer miljövänligt material såsom hampa och ull.

Vill du bära miljövänligare kläder får du helt enkelt hålla utkik eftersom det sällan står någon skylt som tydligt säger att det är ekologiska kläder annat än att kläderna är märkta inuti eller att det har någon lapp hängandes.  Det är inte bara svårt att veta vad som är ekologiskt och inte, det kan också vara lite kämpigt att hitta kläder som inte är baskläder (Enfärgade linnen, t-shirt och jeans). Många av affärerna kunde inte heller kontrollera själva vad dom skulle köpa in men många berättade att det jobbades på att ha mer ekologiskt i sitt utbud.

Till sist vill jag uppmana er att titta efter ekologiska varor och kläder och också fråga om det. Utbud efter efterfrågan. Vi måste kräva mer av producenterna. Sedan vill vi ge en eloge till er som inte tar nya påsar utan utnyttjar platsen som finns i de andra påsarna (om det finns). Fortsätt att jobba på och tänk efter före!

/Karin