Ett stycke regn och ett stycke Jamtli blev i slutändan en riktigt mysig eftermiddag. Utanför grindarna till Jamtli mötte vi den glade Magnus i sylvesterhatt. Ursprungligen är Magnus lärare men bytte spår när Jamtli för några år sedan sökte någon som kunde bygga leksaker och roliga aktiviteter åt historielandet. Just nu färdigställs Energilandet som ska öppna på Jamtli om några veckor och detta har Magnus med sin kreativitet varit med och utvecklat. Där kan barn (alla får förstås leka, vi fick det) få lära sig mer om el- och energiproduktion. Magnus berättade att tanken bakom denna lilla värld är att barn ska få se sambandet mellan elproduktion och de elektriska ting vi har i våra hem. En del av det hela är att man för att kunna starta spisen, radion eller tvättmaskinen i det lilla huset, måste producera el genom att antingen använda solceller, vindkraft eller vattenkraft. På traditionella lekplatser är det bara att sätta sig i grävskopan och börja gräva – men här måste man först snurra igång vindkraftverket innan maskinen kan starta. Det mesta här följer lär-genom-sammanhangs-principen: nämligen att barnen inte bara ska få se den tekniska biten eller få massa fakta upprabblad – utan även ska få prova på, här i mindre skala men fortfarande i miljö. Vi tror som Magnus, att detta kommer att bli en dunderhitt bland Jamtlis besökare.
Några meter bort hittade vi en ihopplockbar/uppbyggnadsbar timmerstuga. Det var kul, tyckte vissa. Det var myggigt, tyckte andra. Lite längre upp på grusvägen hittade vi en jättejättejättesöt kanin som skuttade omkring i en bur och käkade maskrosblad hejvilt. Sedan fick Chocken och insikten om att fiket stängde om 30 min oss att röra oss i rask takt tillbaka mot Jämtkraft. Man kan ju inte missa finfikat. Nej, ni kommer aldrig få se oss missa fikat.
Mats och Eva har hemliga planer för imorgon. Detta tar kol på oss. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som man brukar säga. Vi får hoppas att det i vårat fall stämmer.
Hare bäst
/Amanda Henriksson










Kommentarer