Torsdagstankar

Imorse hade vi vårt näst sista morgonmöte. Där presenterade Mats och Eva ett sista uppdrag som handlar om värderingar och energisparning samt är kopplat till EU-målet att minska energiförbrukningen med 20 %. I det här uppdraget kommer vi att fokusera mycket på hur vi själva agerar för att värna om vår planet, samt hur vi anser att samhället bör utvecklas för att klara miljömålen. Klockan 11 ska vi redovisa och sedan kommer vi troligtvis lägga upp en slags sammanfattning här på bloggen.

I veckan har vi fått vara med och lyssna på telefonsamtal i kontaktcentret (undrar du nu vad kontaktcentret är? – Skrolla nedåt). Det var intressant att få höra vad det är för ärenden folk har när de ringer in till Jämtkraft. Studiebesökets största chock var att få höra hur kunniga de som jobbar med att svara i telefonerna är. De kan svara på allt och ger då dessutom utförliga och pedagogiska svar. Dessa människor är nog utan tvekan de mest allmänbildade på hela företaget. Stor eloge till dem!

/Amanda Henriksson

Barnens Energiland – inte bara för barn

Ett stycke regn och ett stycke Jamtli blev i slutändan en riktigt mysig eftermiddag. Utanför grindarna till Jamtli mötte vi den glade Magnus i sylvesterhatt. Ursprungligen är Magnus lärare men bytte spår när Jamtli för några år sedan sökte någon som kunde bygga leksaker och roliga aktiviteter åt historielandet. Just nu färdigställs Energilandet som ska öppna på Jamtli om några veckor och detta har Magnus med sin kreativitet varit med och utvecklat. Där kan barn (alla får förstås leka, vi fick det) få lära sig mer om el- och energiproduktion. Magnus berättade att tanken bakom denna lilla värld är att barn ska få se sambandet mellan elproduktion och de elektriska ting vi har i våra hem. En del av det hela är att man för att kunna starta spisen, radion eller tvättmaskinen i det lilla huset, måste producera el genom att antingen använda solceller, vindkraft eller vattenkraft. På traditionella lekplatser är det bara att sätta sig i grävskopan och börja gräva – men här måste man först snurra igång vindkraftverket innan maskinen kan starta. Det mesta här följer lär-genom-sammanhangs-principen: nämligen att barnen inte bara ska få se den tekniska biten eller få massa fakta upprabblad – utan även ska få prova på, här i mindre skala men fortfarande i miljö. Vi tror som Magnus, att detta kommer att bli en dunderhitt bland Jamtlis besökare.

Några meter bort hittade vi en ihopplockbar/uppbyggnadsbar timmerstuga. Det var kul, tyckte vissa. Det var myggigt, tyckte andra. Lite längre upp på grusvägen hittade vi en jättejättejättesöt kanin som skuttade omkring i en bur och käkade maskrosblad hejvilt. Sedan fick Chocken och insikten om att fiket stängde om 30 min oss att röra oss i rask takt tillbaka mot Jämtkraft. Man kan ju inte missa finfikat. Nej, ni kommer aldrig få se oss missa fikat.

Mats och Eva har hemliga planer för imorgon. Detta tar kol på oss. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som man brukar säga. Vi får hoppas att det i vårat fall stämmer.

Hare bäst

/Amanda Henriksson

Vindkraft med Uffe

Tidigt imorse, närmare bestämt 08:15, samlades vi sommarbloggare och våra kära handledare Mats och Eva i Lillsnasen för att prata vindkraft med Ulf Larsson som arbetar på avdelningen Ny Elproduktion här på Jämtkraft. Efter några minuters väntan anlände Ulf med ett glatt humör och inledde sin föreläsning med att berätta om de berömda 2020 målen. 2020 målen är tre mål som EU satt upp för att försöka minska koldioxidutsläppen med 20% jämfört med utsläppen 1990, minska energikonsumtionen med 20% samt öka andelen energi från förnyelsebara energikällor med 20%. Detta ska alltså vara avklarat år 2020. Eftersom varje land har sina egna förutsättningar är det självklart att inte alla länder kan uppnå samma mål samtidigt, och därför har Sverige utformat sina egna 2020 mål med EU:s bestämmelser som mall. I Sverige ska utsläppen minska med 17% jämfört med 2005, energin från förnyelsebara källor öka från 39% till 49%  samt ha en minskad primärenergianvändning med 20%.

Precis när Ulf ska till att gå vidare i Powerpoint-presentationen kommer han på sig och ber oss sommarbloggare om en presentationsrunda.  Efter alla presenterat sig med namn och sin dagliga sysselsättning fortsätter Ulf att berätta lite allmänt om vindkraften i Sverige och visar illustrationer och kartor över hur vindkraften är fördelad över landet och var det pågår byggen just nu. Det ser bra ut, tycker vi sommarbloggare, men självklart kan det alltid förbättras och det är just det som företag som Jämtkraft strävar efter.

- Det är en väldigt lång process att bygga vindkraftverk, berättar Ulf. Man måste prata med både markägare och kommuner, mäta vindstyrkan på platsen i minst ett år och såklart söka mängder av tillstånd, fortsätter han.

Det kan alltså ta flera år att få ett klartecken om vindkraftverket får byggas eller ej. Det här är dock något som kommuner i Sverige har uppmärksammat och man försöker nu att konstruera ett effektivare system för att besluta om vindkraftverk får bygglov eller inte. Som många av er säkert redan vet, så finns det många faktorer som spelar in när man ska besluta om vindkraftverk. Dels så anser många att det är fult och förstör utsikten, att det är högljutt och onaturligt. Det här spelar förstås roll, men två av de viktigaste faktorerna är att marken i fråga inte är skyddat område och att rennäring inte förekommer. Såklart så måste den önskvärda platsen också vara beläget där vindstyrkan är stark, annars lönar det sig inte.

Vi tackar Ulf för den intressanta pratstunden, och hoppas att vindkraften kan utvecklas så pass mycket som 2020 målen efterfrågar!

/Emilia

Bilden är lånad av Jämtkraft och föreställer vindkraftverken uppe på Hornberget.

Lundstams

Redan år 1949 startade ett företag med två lastbilar, för att samla in vad invånarna i länet kastade. Nu har de kommit längre och kör idag runt med 26 lastbilar och samlar in återvinningsbart material och annat avfall, sorterar det, pressar sedan samman det återvinningsbara och skickar slutligen vidare till någon central som kan ta hand om avfallet eller göra nya produkter av det. Lundstams, med sina 70 anställda, hanterar för det mesta plast och tidningar men också till exempel metall och farligt avfall. Tidningspapper, vanligt papper och plast pressas samman till balar som väger cirka 500 kg styck.

Våra guider Marlene Stjernberg och Jenny Dahlberg berättar för oss att vi som bor i Jämtland gör tillsammans ett jättebra jobb med att källsortera och samla in återvinningsbart material. Cirka 80% av tidningarna återvinns och blir till nya tidningar. Ungefär var tredje ”flingpaket” i affären är av återvunnet material. Vi såg på vår undersökning förra veckan att många av er källsorterar och det är superbra, en eloge till er!  Men trots att vi är så duktiga och ligger långt fram på sorteringsfronten så går det alltid att förbättra. Uppmana gärna den lite slarviga grannen att lägga plast för sig eller hjälp mormor och morfar att skilja på det återvinningsbara mjölkpaketet och de brännbara produkterna. Skulle vi inte återvinna papper så skulle det behövas en miljon träd varje år för att göra nytt, ha det i åtanke.

Sist men inte minst vill jag uppmana er att tänka på var ni lägger vad i länets återvinningsstationer. Många vet kanske inte det men det är faktiskt människor som står och sorterar tidningar med mera och tar bort allt som inte hör dit. Än så länge finns det ingen maskin som sorterar bort felslängt skräp in i detalj. Tänk på detta nästa gång du källsorterar dina sopor.

Karin

Sweco och energismarta hus

Denna morgon var några av oss sommarbloggare till Sweco för att roffa åt oss lite information om miljövänliga och energisparande hus.

Sweco är ett brett företag med många olika avdelningar som håller på med allt från energisystem, vatten och miljö till infrastruktur och arkitektur. Vi tog ett par nyladdade elcyklar och drog till deras arkitekturavdelning.

Väl framme vid Sweco träffade vi Hans och Linda som båda är arkitekter på Sweco. De jobbar med allt inom den komplicerade planeringen innan man ska bygga ett hus. Det innebär att de måste tänka på allt som har med huset att göra och sedan rita upp hur det ska se ut. De berättar också om olika byggen de ritat, bland annat Arctura.

De berättar mycket om hur de håller på med Passiv-hus, som handlar om att bygga huset på ett smart sätt så att energiförlusten blir minimal både under bygget och efter. De tänker också på att istället för att förändra tomten så anpassar dem huset för att göra det bättre. Då när man ritar så gäller det att tänka på allt, så som vindriktning, lutningar och läge. Här börjar man med att anpassa designen så att huset blir så angenämt som möjligt, sedan gå in på den tekniska delen och ta vara på de förutsättningar tomten kan ha.

Priset sägs ha en liten skillnad, mellan 0-15%, det är alltså lite dyrare att bygga ett Passiv-hus. Men för att minimera energiförlusten så anpassas som sagt huset efter tomtens förutsättningar så som sol och vind. Samtidigt så satsas det mycket på isoleringen i huset och fönstren, samt täthet och designen. Ett Passiv-hus ska här i Jämtland ha en energiförbrukning på max 95 kWh/år för varje kvadratmeter. I Tyskland är klimatet varmare och kraven högre, där ska ett passiv-hus ligga på max 55 kWh/år, vilket är en betydlig skillnad som mestadels beror på ett klimat som gör det lättare att energieffektivisera.

Dessa passivhus är mest populära för privatpersoner och inte för t.ex. kommuner. Slutligen berättar Hans och Linda hur det här med energismart arkitektur blir bara mer och mer populärt, bland annat en bit utanför Dubai så byggs en stad som kommer vara världens första CO2 neutrala stad, då elförbrukningen till störts del ska komma från solceller som de byggt upp i stora skalor. Så planerar också Sweco för att bygga ett liknande område vid Storsjö strand en sorts miljöstad med låg energiförbrukning och bra materialval.

Hissmofors

Förmiddagen spenderades idag på Hissmofors vattenkraftstation. Sune som jobbar där berättade om anläggningens historia, om energi samt om hur kraftstationen fungerar.

Idag var den största turbinen avstängd eftersom de skulle ta prover på betongen. De allra modigaste fick då chansen att klättra ner via en stege genom ett ganska litet hål och se turbinen på nära håll. När de modiga, Mahmoud och Lucas, lyckats ta sig ner för stegen väntade mörker, fukt och en hel del smuts. Även för de som inte vågade sig ned var det en upplevelse eftersom vanligtvis är turbinen där nere i bruk och tonvis med vatten forsar igenom varje sekund. Undantaget som var idag då turbinen var avstängd sker inte ofta, bara någon ensataka dag vissa år. Så vi hade tur att vårt besök inträffade just den här dagen. Ett tag var vi lite oroliga för hur det gick för de där nere i hålet. Men tillslut tittade de upp ur hålet igen, lite gladare, kanske lite räddare och definitivt smutsigare än tidigare.

Vi fick också gå in i en äldre del av kraftverket och se turbiner på riktigt nära håll. Sedan berättade Sune om deras miljöstation som de var först med i Sverige samt den stora filmduk som finns i avdelningen, denna var störst i Östersund när den sattes upp. Våra tankar gick direkt till hur det skulle kännas att kolla på fotbolls VM på den…

Sunes kunskap inom vattenkraft hade nog räckt till en ännu längre rundtur, men magarna kurrade och matlådorna kallade och Sune var tvungen att återgå till sitt arbete. Vi åkte hem med huvudet fullt av ny kunskap och trötta nackar efter de vingliga hjälmarna. Vi förstår nu meningen med Boda Borg-resan: att förbereda oss för all klättring och krypning i vattenkraftverkets kalla och blöta vråer.

          

//Sommarbloggarna

Claes-Göran Berg och Karin Waernebo Pettersson

Idag på förmiddagen gick vi en trappa upp för att träffa Claes-Göran ”Classe” Berg som skulle berätta för oss om miljö och om hur Jämtkraft jobbar mot miljömål och liknande. Classe är miljösamordnare på Jämtkraft. Han jobbar tillsammans med Karin Waernabo Pettersson med att ordna miljöutbildningar för medarbetare på Jämtkraft, att jobba efter miljöpolicy och se till att Jämtkraft uppfyller kraven för miljöcertifiering. Karin var också med idag för att berätta sin del i miljöarbetet och kanske också för att Classe inte skulle känna sig så ensam bland alla sommarbloggare.

Classe var med när Jämtkraft skrev sin miljöpolicy för första gången 1996. Karin började på Jämtkraft samma år som Jämtkraft blev miljöcertifierad, 2003. Sedan dess har miljöarbetet gått mycket framåt och de siktar hela tiden mot nya mål. På grund av miljöcertifieringen blir Jämtkraft inspekterade två gånger per år av utomstående kontrollanter som ser till att Jämtkraft håller kraven inom miljöarbetet.

Efter att vi lyssnat på vad de berättat, ställt frågor och diskuterat kärnkraft och vindkraft var det dags för den obligatoriska gruppbilden. Classe tyckte att vi skulle gå ut på innergården för att ta bilden framför de fina träden som står där. Gruppbilden blev väldigt fin, dock så var skärpan inte på vår sida idag så den får ni tyvärr inte se. Men vi har i alla fall en fin bild på Classe och Karin

/Sommarbloggarna

En förmiddag på kraftvärmeverket

Jämtkrafts kraftvärmeverk (KVV) i Lugnvik står för cirka 20 % av Jämtkrafts totala elproduktion. Ändå så är den elen bara en tredjedel av vad som produceras på verket. Två tredjedelar av produktionen blir värme som skickas ut som varmvatten på fjärrvärmenätet. Detta vatten är spillvärme som annars bara skulle kylts ned på annat sätt.

Vi sommarbloggare har spenderat vår torsdagsförmiddag med rundvisning inne i KVV för att se hur allt ser ut. Mikael Einedahl som jobbat på KVV i evigheter (mycket länge i alla fall) och kan det mesta om KVV berättade också för oss om bränslet som används i värmepannan, hur processen ser ut från att bränslet stoppas in för förbränning till att turbinen sätts igång av vattenånga i 545 ۫۫۫۫۫ C och hur fjärrvärmenätet ser ut och fungerar. Han berättade också att 95 % av bränslet, trä i olika former, kommer från ett område med 15 mils radie från Östersund, alltså närproducerad energi.

Bildtext: Pannan hänger i en stålkonstruktion bestående av fyra tvärbalkar och fyra pelare som står gjutna mot berggrunden. Pannan utvidgas ca 20 cm nedåt från kallt till varmt tillstånd.

Visste du till exempel att det släpps ut nästintill bara vattenånga från KVV? Detta genom flera olika renings- och katalysatorsprocesser där bl.a. kväveoxider renas till vatten och kvävgas med hjälp av ammoniak.

Visste du också att KVV stängs ned i en vecka från midsommar, men att Arctura räcker som vattenreserv till fjärrvärmenätet under den tiden?

Vi sommarbloggare tackar Micke för rundvisningen och informationstimmen! Vi vill också självklart tacka Eva och Mats för att de tagit med de ack så viktiga förmiddagsfikat

      

  

  

Foto: Amanda Henriksson

//Sommarbloggarna

Det första besöket på Jämtkraftsavdelningarna: Driftcentralen

Igår gjorde vi vårt första besök inom Jämtkraftsavdelningarna och då fick vi besöka den hemligaste avdelning som är Driftcentralen. Där fick vi mycket information om deras arbetsuppgifter. Först träffade vi Andreas Wiklander (system/DC) som har förklarade till oss arbetet i Driftcentralen och hur den är bemannad dygnet runt, året runt , det vill säga att de har ett intensivt arbete. Skiftlaget består av 9 personer och deras uppgifter är att styra och övervaka vattendammarna och sköta elhandel.Sen träffade vi Mattias Aho Ahnqvist ( Krafthandel/DC) som jobbar med bland annat handel, analys och planering. Han berättade mer om hur de planerar och förespår elpriser och elförbrukning bland kunderna.

Vi vill tacka våran läsare för att ni besöker våran blogg och hoppas att ni fortsätter läsa.

Tack.

/Mahmoud