Det här är det allra sista inlägget från oss men förhoppningsvis kommer det nästa sommar en ny kull sommarjobbare som kan ta över efter oss. Vi kommer inte att skriva någonting mer här på bloggen men den kommer att finnas kvar om du saknar oss under sommaren och vill blicka tillbaks på våra äventyr och strapader. Ha en skojiloj sommar!

Kram från alla sommarbloggare

Vi frågade bland annat vad folk gör i sin vardag för att spara energi och värna om miljön. De flesta svarade att de släcker lamporna, stänger av tv:n, byter till lågenergilampor samt liknande vardagsaktioner. Matilda Amundsen Bergström, 21, berättar för oss att hon utöver detta också äter vegetariskt, kör inte bil och köper träd i Afrika till sina släktingar. Matildas agerande glädjer oss och ger hopp för framtiden, men dessvärre svarade många att de egentligen inte bryr sig om miljön utan istället lägger över ansvaret på andra, såsom medmänniskor och politiker. Vi försökte att ge skäl att engagera sig och argumentera mot deras likgiltighet men inga av våra provokationer bet på dessa bestämda människor. Istället fortsatte de att ge skulden till stormakter som USA och Kina och påpekade att det inte spelade någon roll i det stora hela ”vad lilla jag gör”.

Vi frågade vidare vad folk tror kommer att ske i framtiden kring klimatproblemet och fick skilda svar. Per Martinsson, 23, besvarar frågan med pessimism och tror rent ut sagt att det kommer gå åt helvete. ”Det kommer bli överbefolkat och massa skit” fortsätter han. Han vill inte spekulera kring hur det kommer att se ut när det blir ett helvete, men tror sig inte under sin livstid få uppleva det.

Mathilda Löfvenberg, 16, och Sara Lööf, 17, tror att det kommer bli lite bättre inom några år men att det i slutändan kommer att gå utför. Likaså tror Emil Backman, 30: ”Den är ju rätt tung den frågan, men jag tror tyvärr inte det kommer lösa sig.”

Vi fortsatte fråga om de tror att framtidens öde ligger i politikernas händer, eller i våra egna. Är det politikerna som ska styra genom piskor och morötter, eller är de vi själva som måste ta ansvar genom våra vardagshandlingar? Matilda understryker att det främst är politikerna som måste styra samhället mot en hållbar utveckling, och att detta ska ske genom morötter så som sänkta skatter på miljövänliga ting. Peter Svensson, 39, håller med om att morötter är bra för motivationen men är tveksam till att miljöfrågan går att lösa. Mathilda och Sara säger att de själva inte lyssnar särskilt mycket på politikerna utan tror att ansvaret ligger hos folket: ”Alla måste göra någonting, det är det som gör skillnad.”

Vi såg en tendens till att kvinnor i överlag bryr sig mer om miljön och är mer villiga att ändra sin livsstil för att ta hand om vår jord. De flesta män vi frågade var däremot väldigt kritiska till klimatfrågan och ansåg att bevisen var luddiga och tyckte att det var svårt att finna skäl till att orka bry sig.

Vi traskade, en aning mindre hoppfulla, tillbaka till kontoret för att dela detta tråkiga resultat med de andra sommarbloggarna.

/Emilia och Amanda

Så nu åker jag hem och packar väskan och hoppas sommarbloggarna får en bra sista dag imorgon (fika mycket gofika för mig ). Jag måste också passa på att tacka Mats, Eva och Angelica för tiden här. Kanske kommer jag tillbaka någongång, vem vet.

Ha en underbar sommar alla läsare och medarbetare på Jämtkraft!

//Anna

• Kom ihåg att stänga av TV:n. Stänger du av den på fjärrkontrollen så att den står i stand by-läge drar den fortfarande energi. Ett tips är att koppla flera apparater till ett grenuttag med brytare så du kan stänga av alla helt och hållet på samma gång.

• Byt till lågenergi- och LED-lampor istället för vanliga. Av en kWh lyser en lågenergilampa i 111 timmar medan en glödlampa lyser i endast 25 timmar. Från 2009 har EU bestämt att alla glödlampor ska fasas ut, eftersom de är så ineffektiva. Lika bra att börja på en gång

• Ät säsongsbaserad mat. På så sätt kan du äta mer närproducerat, minska transporten för maten och dessutom få fräschare mat. På sommaren kan du äta svensk frukt och sallad. På hösten svenska äpplen, bär, viltkött, potatis och andra rotfrukter.

• Skippa bilen till jobbet någon gång i veckan. Ta cykeln eller åk kollektivtrafik. På så sätt slipper du leta parkering, koppla i motorvärmarsladden, fastna i bilköer och betala för bensinen. Istället kan du träffa grannen, släktingen, vännen eller arbetskamraten och ha en trevlig pratstund på bussen på väg till jobbet. Samvetet mår också bättre av att hjälpa miljön

• Koka aldrig vatten utan lock. Använd lock och lagom stor platta. Köp också en ny kastrull om botten börjar bli rundad eller bucklig. En platt kastrull sparar ungefär 20 % energi. Allra helst ska du använda vattenkokaren till tevattnet, pastavattnet och allt annat varmt vatten. Vattenkokaren sparar mängder av energi jämfört med spisen.

• Är det dags att byta diskmaskin eller kyl och frys? Köp miljövänliga. Vitvaror är märkta med bokstäver, A är miljövänligast, sedan finns det även A+ och A++ på kyl och frys vilket är ännu mer miljövänligt. En A-märkt diskmaskin kan diska en disk på 10-20 liter vatten, motsvarande disk skulle behöva mer än 100 liter vatten om den diskades för hand.  Att byta från en tio år gammal diskmaskin till en A-märkt sparar 270 kg CO₂/år vilket motsvarar 230 mil med en bensinbil.

• Tvätta energisnålt. Fyll tvättmaskinen och tvätta i låg temperatur. Använd miljövänligt tvättmedel och skippa sköljmedlet. Låt tvätten lufttorka, helst utomhus.

• Åk tåg! Tåg sparar enormt med energi. Ett fullsatt tåg som kör mellan Stockholm och Göteborg släpper ut 0,4 kg CO₂, en bil släpper på samma sträcka i genomsnitt ut 44,5 kg CO₂ och ett flyg släpper ut så mycket som 6000 kg CO₂ på samma sträcka.

• Sänk temperaturen hemma. En eller två grader är knappt märkbart för dig men sparar mycket energi. Ett par tofflor för miljön?

• Återvinn metaller. Återvinning av stål sparar 75 % jämfört med den energi det tar att producera nya förpackningar. Återvinning av aluminium sparar så mycket som 95 %.

Man kan tycka att det inte skulle göra någon skillnad men tänk dig om alla som skrev ut använde denna funktion, du sparar både på resurser och pengar eftersom det går mindre bläck. Det skulle göra skillad. Tänk på det nästa gång!

Ladda ner Eco Font gratis här: http://www.ecofont.com/en/products/green/font/download-the-ink-saving-font.html

I veckan har vi fått vara med och lyssna på telefonsamtal i kontaktcentret (undrar du nu vad kontaktcentret är? – Skrolla nedåt). Det var intressant att få höra vad det är för ärenden folk har när de ringer in till Jämtkraft. Studiebesökets största chock var att få höra hur kunniga de som jobbar med att svara i telefonerna är. De kan svara på allt och ger då dessutom utförliga och pedagogiska svar. Dessa människor är nog utan tvekan de mest allmänbildade på hela företaget. Stor eloge till dem!

/Amanda Henriksson

Några meter bort hittade vi en ihopplockbar/uppbyggnadsbar timmerstuga. Det var kul, tyckte vissa. Det var myggigt, tyckte andra. Lite längre upp på grusvägen hittade vi en jättejättejättesöt kanin som skuttade omkring i en bur och käkade maskrosblad hejvilt. Sedan fick Chocken och insikten om att fiket stängde om 30 min oss att röra oss i rask takt tillbaka mot Jämtkraft. Man kan ju inte missa finfikat. Nej, ni kommer aldrig få se oss missa fikat.

Mats och Eva har hemliga planer för imorgon. Detta tar kol på oss. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som man brukar säga. Vi får hoppas att det i vårat fall stämmer.

Hare bäst

/Amanda Henriksson

Det som hänt i Östersund är då att vi bland annat har minskat deponiavfallen och uppnått ett mål på max 3000 ton deponi per år, alltså sådant som inte återvinns. Enligt en plockanalys så var Östersund år 2009 en av de bästa i Sverige på att källsortera, det vill säga att vi hade minst farligt avfall i de brännbara soporna.

Kommunen har satsat mycket på att minska de fossila koldioxidutsläppen i länet, och planerar att uppnå en minskning på 25 % mellan 1998 och 2010. Tre fjärdedelar av all fossila koldioxidutsläpp kommer från transporter och resten från värme och el. Så för att uppnå dessa mål så har kommunen satsat på bland annat kollektivtrafiken, genom att byta ut de flesta bussar till biogasdrivna bussar. Ett nationellt beslut om att blanda i 5-10% etanol i bensinen kommer säkerligen ge en minskning. Nu bygger man också ut fjärrvärmesystemet till Brunflo, som även kommer innebära en minskning i utsläpp. Antalet registrerade miljöbilar i Jämtland beräknas vara 940 st och fortsätter öka.

Ett annat mål är att minska energianvändningen med 1 % per år. För att nå detta så fortsätter kommunen att minska energianvändningen i skolor och sådant. Man slipper också avgifter för bygglov och andra extra kostnader om man bygger passiv-hus (energismarta hus).

Andra prioriteringar för att uppnå bättre miljö i kommunen är bland annat resursanvändningen vid samhällsbyggande, hantering av slam från reningsverk och avlopp och återvinning av miljöskadande ämnen.

Precis när Ulf ska till att gå vidare i Powerpoint-presentationen kommer han på sig och ber oss sommarbloggare om en presentationsrunda.  Efter alla presenterat sig med namn och sin dagliga sysselsättning fortsätter Ulf att berätta lite allmänt om vindkraften i Sverige och visar illustrationer och kartor över hur vindkraften är fördelad över landet och var det pågår byggen just nu. Det ser bra ut, tycker vi sommarbloggare, men självklart kan det alltid förbättras och det är just det som företag som Jämtkraft strävar efter.

- Det är en väldigt lång process att bygga vindkraftverk, berättar Ulf. Man måste prata med både markägare och kommuner, mäta vindstyrkan på platsen i minst ett år och såklart söka mängder av tillstånd, fortsätter han.

Det kan alltså ta flera år att få ett klartecken om vindkraftverket får byggas eller ej. Det här är dock något som kommuner i Sverige har uppmärksammat och man försöker nu att konstruera ett effektivare system för att besluta om vindkraftverk får bygglov eller inte. Som många av er säkert redan vet, så finns det många faktorer som spelar in när man ska besluta om vindkraftverk. Dels så anser många att det är fult och förstör utsikten, att det är högljutt och onaturligt. Det här spelar förstås roll, men två av de viktigaste faktorerna är att marken i fråga inte är skyddat område och att rennäring inte förekommer. Såklart så måste den önskvärda platsen också vara beläget där vindstyrkan är stark, annars lönar det sig inte.

Vi tackar Ulf för den intressanta pratstunden, och hoppas att vindkraften kan utvecklas så pass mycket som 2020 målen efterfrågar!

/Emilia

Bilden är lånad av Jämtkraft och föreställer vindkraftverken uppe på Hornberget.